Det där med vänner är svårt. Ibland är det svårt att erkänna för sig själv att också vänner växer isär, och att den som varit en nära och kär vän kan ha blivit någon man inte känner igen och som man inte har något gemensamt med. På samma sätt är det ibland svårt att erkänna för sig själv att någon man faktiskt haft svårt att komma överens med under årens lopp kanske växt sig närmare och nu faktiskt är en vän som ska behandlas med all den respekt en vän har rätt till.

Det bästa med vänner tycker jag ändå är när man märker att "jaha, där har 20 år gått och här sitter vi ännu". Det känns väldigt skönt att veta att det finns människor som följt en genom livet och som vet varifrån man kommer, och att de ännu orkar sitta där bredvid en på en lördagkväll. Värdefulla saker.

Och någon annat som är väldigt roligt med vänner är när man hittar tillbaka till varandra. Det kan vara flyttar, en eller annan kris eller något annat som hållit vännerna borta från varandra, men känslan när man märker att "jovisst, det där har jag saknat" är rätt oslagbar.

Avslutningsvis måste jag få berätta att jag sett första bahamas-shortsen i användning i Helsingfors i morse. En ung man med huppare och vit-blåa bahamasblommiga shorts. I mars.