Ibland blir jag så trött på att allting ska handla om politik. Det ska avvägas var man ska köpa sitt kaffe, vem man ska prata med om vad, vilka som får söka vilka jobb och hur saker ska ordnas professionellt. Jag håller på att söka kontakter att samarbeta med i England, och hittills har det gått helt bra. Problemet är att folk i domstolarna och andra centrala instanser verkar vara allergiska mot alla andra. Så om jag säger åt en domare att jag vill höra hans åsikter om något så frågar han genast vem andra jag ska prata med. Om jag då är ärlig och säger att jag ska prata med den och den och den, så slutar det med att han säger att han är för bra för det där sällskapet och vägrar ge mig information. Eländigt.

Och samma är det på hemmaplan. Det som ska föreställa en transparent förvaltning är egentligen bara toppen av ett isberg där det mesta görs upp utanför det som är offentligt.