Känns som att hela min arbetstid går åt till paniksaker nuförtiden. Jag har en plan på allt möjligt jag måste göra de kommande veckorna - mina vanliga arbetsuppgifter. Varje morgon hittills den här veckan när jag kommit på jobb och bestämt mig för att ta itu med någon av dessa arbetsuppgifter så har telefonen ringt / datorn pipat och mitt i allt är det panik med någonting någonstans.

Emellanåt är det någon kyrka som är arg på polisen. Eller möjligen träföretag vars alla arbetstagare ska utvisas snabbt som fan. Eller någon jurist som funderar på vilka regler som gäller var.

Mina dagar går alltså hittills ut på panikarbete. Och när klockan är fem så kan jag äntligen andas ut och börja ta itu med mina riktiga arbetsuppgifter. Bara man skulle orka.